Redo för påskkärringar!
Ibland är det faktiskt ganska tidsödande att blogga! Nu är det tredje gången jag skriver, ungefär samma text. De andra två gångerna har jag råkat radera det jag skrivit ;-). Första gången råkade jag markera en massa text och så skrev jag, varpå allt det gamla försvann, andra gången råkade jag backa i förhandsgranskningen. Så nu gör jag ett nytt försök, är envis till max!
Påskkärringar ja. Jag vet att det finns en hel del folk som inte gillar det här med påskkärringar och som tycker att det bara är tiggeri och som aldrig skulle ha låtit sina egna barn gå påskkärring. Jag tycker att det är en gullig tradition och jag lät med glädje mina tjejer gå så länge de hade lust. Det enda krav jag hade var att de skulle vara glada och trevliga, önska glad påsk och ge alla som öppnade dörren en teckning. Sen var det förstås förmaningen att de skulle vänta med att äta godiset tills de kom hem men den delen höll aldrig...
Påsken är ingen viktig högtid för mig -till skillnad mot julen som är årets viktigaste tid men det får jag skriva mer om när det närmar sig. Påsken har i mina ögon egentligen aldrig varit mer än 4 lediga dagar. Vi hade förstås påskpynt och sånt när ungarna var små men nu har vi ingenting. Jag gillar i alla fall påskkärringarna när de kommer. Vissa år har det inte kommit en enda medan det andra år kommer massor. Vet inte vad det beror på men jag hoppas att det kommer några i morgon i alla fall.
Idag när jag kom hem från jobbet så tänkte jag att jag skulle åka ner till centrum och köpa lite godis så att det var klart tills i morgon. Sagt och gjort, jag plockade ihop en påse på Ica och där var det ett bra pris på 49 kronor kilot. Det stod några före mig i kön och deras påsar kostade 38 kronor, 23 kronor, 19 kronor osv. Så kom då jag med min lilla påse... 125 kronor! Då hade jag ändå tänkt att jag inte skulle ta så mycket...
Nåja, en tradition har jag till påsken. Jag gör små godispaket/godispåsar till de påskkärringar som kommer. Jag tar en bit plastfolie och lägger några bitar i och sedan knyter jag guldsnöre runt. I år blev det av någon anledning 7 bitar i varje, två lite större och fem mindre. Jag vet inte varför men det såg lagom ut. Anledningen till att jag gör mina små paket är flera. Dels så tycker barnen att det är fint att få sitt godis så och jag inbillar mig att de kanske (kanske) väntar med att öppna åtminstone de här små paketen tills de kommer hem. Det gör väl egentligen ingen skillnad, misstänker att det inte är så många påskkärrinar som får i sig så mycket till middag på skärtorsdagen men alltid glädjer det någon förälder... Dessutom så föredrar åtminstone jag att mina, garanterat rentvättade händer, har lagt ihop godiset. Jämfört med om ungarna ska stoppa ner sina, misstänkligen mindre rena fingrar i godisskålen.
25 små paket gjorde jag i ordning. Det finns en himla massa godis kvar så om det, mot förmodan, kniper i morgon så kan jag snabbt fixa 25 till... Eller förresten, jag gjorde 26 stycken paket men ett var en specialare...
Det 26:e paketet är ungefär lika stort som de andra men kanske några fler bitar i men inte så mycket mer, kanske 10-12 bitar men ingen choklad... Jag misstänker nämligen, och hoppas på att det ska komma en väldigt speciell liten påskkärring hit i morgon... Det är i så fall världens mest fantastiska, gulligaste, underbaraste, ljuvligaste, smartaste, snällaste, underbaraste, mest älskade, underbaraste, otroligaste 3-åring... (bildbevis kommer i så fall i morgon) och han gillar inte choklad. Det finns en annan liten, liten påskkärring också som är precis lika fantastisk men han bryr sig inte om godis, i alla fall inte något godis som jag kan erbjuda utan han föredrar överhäxans godis än så länge....
Puh! Nu har jag ju faktiskt nästan skrivit allt en gång till! Fast det blev inte precis lika som tidigare men det får väl duga ;-)
För övrigt så har det varit massor att göra på jobbet idag. Jag älskar när det är mycket och gärna lite småstressigt. Då är jag i högform. Vill naturligtvis inte alltid ha det så men lite då och då. Jag fick veta att jag med största sannolikhet kommer att få agera chaufför för en liten trip ner till Jönköping fram och tillbaka på tisdag. Min kära chef behöver nämligen hjälp med körningen och det gör jag med glädje. Jag vet inte exakt hur långt det är men det blir väl ca 4 timmar i varje riktning. Ser fram emot att få tillbringa 8 timmar i bilen med chefan!
Jag har sån himla tur... Jag har nämligen:
Världens bästa familj
Världens bästa hundar
Världens bästa jobb
Världens bästa chef
Världens bästa allt...
Påskkärringar ja. Jag vet att det finns en hel del folk som inte gillar det här med påskkärringar och som tycker att det bara är tiggeri och som aldrig skulle ha låtit sina egna barn gå påskkärring. Jag tycker att det är en gullig tradition och jag lät med glädje mina tjejer gå så länge de hade lust. Det enda krav jag hade var att de skulle vara glada och trevliga, önska glad påsk och ge alla som öppnade dörren en teckning. Sen var det förstås förmaningen att de skulle vänta med att äta godiset tills de kom hem men den delen höll aldrig...
Påsken är ingen viktig högtid för mig -till skillnad mot julen som är årets viktigaste tid men det får jag skriva mer om när det närmar sig. Påsken har i mina ögon egentligen aldrig varit mer än 4 lediga dagar. Vi hade förstås påskpynt och sånt när ungarna var små men nu har vi ingenting. Jag gillar i alla fall påskkärringarna när de kommer. Vissa år har det inte kommit en enda medan det andra år kommer massor. Vet inte vad det beror på men jag hoppas att det kommer några i morgon i alla fall.
Idag när jag kom hem från jobbet så tänkte jag att jag skulle åka ner till centrum och köpa lite godis så att det var klart tills i morgon. Sagt och gjort, jag plockade ihop en påse på Ica och där var det ett bra pris på 49 kronor kilot. Det stod några före mig i kön och deras påsar kostade 38 kronor, 23 kronor, 19 kronor osv. Så kom då jag med min lilla påse... 125 kronor! Då hade jag ändå tänkt att jag inte skulle ta så mycket...
Nåja, en tradition har jag till påsken. Jag gör små godispaket/godispåsar till de påskkärringar som kommer. Jag tar en bit plastfolie och lägger några bitar i och sedan knyter jag guldsnöre runt. I år blev det av någon anledning 7 bitar i varje, två lite större och fem mindre. Jag vet inte varför men det såg lagom ut. Anledningen till att jag gör mina små paket är flera. Dels så tycker barnen att det är fint att få sitt godis så och jag inbillar mig att de kanske (kanske) väntar med att öppna åtminstone de här små paketen tills de kommer hem. Det gör väl egentligen ingen skillnad, misstänker att det inte är så många påskkärrinar som får i sig så mycket till middag på skärtorsdagen men alltid glädjer det någon förälder... Dessutom så föredrar åtminstone jag att mina, garanterat rentvättade händer, har lagt ihop godiset. Jämfört med om ungarna ska stoppa ner sina, misstänkligen mindre rena fingrar i godisskålen.
25 små paket gjorde jag i ordning. Det finns en himla massa godis kvar så om det, mot förmodan, kniper i morgon så kan jag snabbt fixa 25 till... Eller förresten, jag gjorde 26 stycken paket men ett var en specialare...
Det 26:e paketet är ungefär lika stort som de andra men kanske några fler bitar i men inte så mycket mer, kanske 10-12 bitar men ingen choklad... Jag misstänker nämligen, och hoppas på att det ska komma en väldigt speciell liten påskkärring hit i morgon... Det är i så fall världens mest fantastiska, gulligaste, underbaraste, ljuvligaste, smartaste, snällaste, underbaraste, mest älskade, underbaraste, otroligaste 3-åring... (bildbevis kommer i så fall i morgon) och han gillar inte choklad. Det finns en annan liten, liten påskkärring också som är precis lika fantastisk men han bryr sig inte om godis, i alla fall inte något godis som jag kan erbjuda utan han föredrar överhäxans godis än så länge....
Puh! Nu har jag ju faktiskt nästan skrivit allt en gång till! Fast det blev inte precis lika som tidigare men det får väl duga ;-)
För övrigt så har det varit massor att göra på jobbet idag. Jag älskar när det är mycket och gärna lite småstressigt. Då är jag i högform. Vill naturligtvis inte alltid ha det så men lite då och då. Jag fick veta att jag med största sannolikhet kommer att få agera chaufför för en liten trip ner till Jönköping fram och tillbaka på tisdag. Min kära chef behöver nämligen hjälp med körningen och det gör jag med glädje. Jag vet inte exakt hur långt det är men det blir väl ca 4 timmar i varje riktning. Ser fram emot att få tillbringa 8 timmar i bilen med chefan!
Jag har sån himla tur... Jag har nämligen:
Världens bästa familj
Världens bästa hundar
Världens bästa jobb
Världens bästa chef
Världens bästa allt...
Kommentarer:
Postat av: Linda (dotter)
Lyckost ;-)
Postat av: Jenni "Luna" Söderlund
Heh. Om du råkar markera text och sen radera den kan du trycka "Ctrl" + "Z" så ångrar du senaste handlingen ^^
Hoppas att Marcus kommer över idag! Skulle vara kul att få se bilder på Påsk-Kusen X3
Trackback