Barndop
Idag har vi haft barndop för Oliver och det var helt fantastiskt! Så fantastiskt att jag tycker synd om alla (typ Sveriges hela befolkning) som inte var där. Tur var det dock för oss 40-talet som faktiskt var i kyrkan.
Den som döpte Oliver var ingen mindre än Christina Odenberg -Sveriges första kvinnliga biskop. Det var faktiskt hon som döpte Jenni också en gång i tiden, strax innan hon blev biskop så det var extra roligt att det var hon som gjorde det idag.
Allt började med att Sandra sjöng jättevackert, "Håll mitt hjärta". Det häftiga var att prästen, förlåt biskopen, som inte visste innan vad Sandra skulle sjunga, använde sig av sångtexten i sitt tal, hon plockade upp det superbra. Marcus var härligt busig, började städa undan psalmböcker och sprang runt i kyrkan men det var helt ok. Det hade naturligtvis varit skillnad om det varit fler barn som döptes men nu var det ju "bara" Oliver. Oliver han var som ett litet solsken hela tiden och han var så fin i dopklänningen.
Som avslutning på dopet sa prästen följande; "Jag har jobbat som präst i 42 (eller var det 44?) år men aldrig tidigare har jag varit med om det som ska ske nu. Olivers föräldrar ska sjunga för honom".
Linda och Tomas sjöng en sång som jag inte vet vad den heter men de som normalt gör den är Bon Jovi och Pavarotti. Linda sjöng operan förstås. Det var så vackert att tårarna sprutade och det var inte bara jag som grät. Jag tror att hela kyrkan höll andan i de minutrar det pågick. Det var som någon sa efteråt, "Jag funderade på om vi skulle applådera men det var helt enkelt för vackert för det". Även prästen fick ta av sig glasögonen och torka tårarna.
Alltså, nu låter det kanske som om jag tycker att Sandra var mindre bra men så var absolut inte fallet, det var bara den här kombinationen mellan Tomas röst och Lindas operaröst som var helt fantastisk. Sandra var precis lika bra hon fast på ett annat sätt. Jag undrar ibland vad jag har gjort för att få så fantastiskt duktiga döttrar...
Efter kyrkan var det fika hemma hos Tomas storasyster och det var väldigt trevligt. Solen sken och alla var glada. Helt enkelt ett perfekt dop på alla sätt och vis.
Sen nu på kvällen har jag, Peter, Sandra, Jenni och Frida grillat och just nu sitter de i vardagsrummet och spelar guitarr hero. Det kändes som ett bra tillfälle för mig att smita in hit en stund. Jag ska snart köra hem Jenni och Frida eftersom Frida jobbar i morgon och resten av kvällen tar vi det nog bara lugnt.
Den som döpte Oliver var ingen mindre än Christina Odenberg -Sveriges första kvinnliga biskop. Det var faktiskt hon som döpte Jenni också en gång i tiden, strax innan hon blev biskop så det var extra roligt att det var hon som gjorde det idag.
Allt började med att Sandra sjöng jättevackert, "Håll mitt hjärta". Det häftiga var att prästen, förlåt biskopen, som inte visste innan vad Sandra skulle sjunga, använde sig av sångtexten i sitt tal, hon plockade upp det superbra. Marcus var härligt busig, började städa undan psalmböcker och sprang runt i kyrkan men det var helt ok. Det hade naturligtvis varit skillnad om det varit fler barn som döptes men nu var det ju "bara" Oliver. Oliver han var som ett litet solsken hela tiden och han var så fin i dopklänningen.
Som avslutning på dopet sa prästen följande; "Jag har jobbat som präst i 42 (eller var det 44?) år men aldrig tidigare har jag varit med om det som ska ske nu. Olivers föräldrar ska sjunga för honom".
Linda och Tomas sjöng en sång som jag inte vet vad den heter men de som normalt gör den är Bon Jovi och Pavarotti. Linda sjöng operan förstås. Det var så vackert att tårarna sprutade och det var inte bara jag som grät. Jag tror att hela kyrkan höll andan i de minutrar det pågick. Det var som någon sa efteråt, "Jag funderade på om vi skulle applådera men det var helt enkelt för vackert för det". Även prästen fick ta av sig glasögonen och torka tårarna.
Alltså, nu låter det kanske som om jag tycker att Sandra var mindre bra men så var absolut inte fallet, det var bara den här kombinationen mellan Tomas röst och Lindas operaröst som var helt fantastisk. Sandra var precis lika bra hon fast på ett annat sätt. Jag undrar ibland vad jag har gjort för att få så fantastiskt duktiga döttrar...
Efter kyrkan var det fika hemma hos Tomas storasyster och det var väldigt trevligt. Solen sken och alla var glada. Helt enkelt ett perfekt dop på alla sätt och vis.
Sen nu på kvällen har jag, Peter, Sandra, Jenni och Frida grillat och just nu sitter de i vardagsrummet och spelar guitarr hero. Det kändes som ett bra tillfälle för mig att smita in hit en stund. Jag ska snart köra hem Jenni och Frida eftersom Frida jobbar i morgon och resten av kvällen tar vi det nog bara lugnt.
Kommentarer:
Postat av: Linda
fin beskrivning av dopet murmia!
Trackback